Ilda – den något arga bloggen

Så till den milda grad att jag inte kan somna trots att jag är trött. Så jag smög upp igen och sitter nu i köket och har just fört över semesterbilderna från digitalkameran till datorn. Det är lätt att underskatta familjen eftersom de är de första som jag och säkert andra med mig tar förgivet. De är de sista som vi egentligen ska utgå från att de finns där i alla väder. Jag har just kommit hem ifrån en vecka på Teneriffa med familjen B. Ja det är så vi kallar oss. Nördigt – jag vet, men det gör liksom inget för vi är nördiga och roliga! Vi gör ständigt bort oss men vi gör det allihop därför blir det kul. Jag ska sluta skämmas för att vi alltid är de som skrattar högst och märks överallt. Att vi skrattar åt de tråkigaste skämten eller att vi alltid går vilse för att ”nån” är bombsäker att det är rätt väg, och jag ska skita i att ”nån” alltid ska krydda information (som alla redan hört) lite extra och lägga i sina egna slutsatser som vi andra inte viste hur det låg till. Jag ska skratta hjärtligt när någon av oss köper massa öl som visar sig vara noll % och jag ska vara tacksam för att jag inte är den enda som har min humor. Ja, man kan alltid drömma va?! Kanske jag inte alltid kan vara glad och tacksam eller uppskatta att släpa resväskor 5km´s omväg i 25°C eller att ölen man köpte smakar diskmedel. Men jag ska försöka.

För i slutändan är familjen det som är det viktigaste som jag har. Dessutom, och det som gör det så gött att vara vuxen är att man kan inkludera vänner i familjen också och de är en annan femma. Ska man höra de berättelserna får man följa med på glöggfest i Kristianstad. Där kommer det alldra heligaste upp och utan skrupler.