Ilda – den något arga bloggen

Vaknade nyss.. ed en instinktiv tanke att jag måste blogga. FY FAN, gårdagen! Jag varnar känsliga läsare för eventuella svordomar som jag kommer använda frekvent.

Det är så jävla tråkigt när, vara hemma i Kristianstad en helg, folk måste påminna en varför det är så skönt att INTE bo där… Plats: RnB golvet på Grand. Händelse: Vi får inte dansa ifred, Det kommer fram en kille till mig på dansgolvet, han tar mig i handen och drar bort mg till en soffa längre bort där han ska prata… Jag ville inte prata men jag vill inte vara otrevlig då jag svarade artigt, ”jag heter Linda och nej jag bor inte här” (Tacka fan för det!!). Så killen fortsätter undertiden säger jag artigt att jag vill gå bort till mina kompisar. Det enda jävla anledningen jag är här, är för att dansa… inte prata med ”dig”. Och säg nu inte att du tänker jävla brud, otrevlig och uppskattar inte lite uppvaktning, det gör jag men inte med ”våld” dvs att man tvingas till det. Vid det hr laget undrar jag om jag har en tröja på mig där det står när jag säger ”Ja, då menar jag NEJ!!”

Så, jag lyckas övertala killen att släppa min hand. Bra, tänkte jag, jag är någorlunda fri. ICKE!! Idioten kommer tillbaka. Men innan jag berättar mer, innan denna händelse (berättade min kompis i efterhand) så hade hans kompis gått fram till min kompis och sagt något i stil med ”min kompis gillar din rumpa” jaha, sa min kompis… sen ska killen typ ”ska du inte tacka honom? ” HALLÅ!!! NEJ!! Ibland undrar man ju om folk genom gått en lobotomering innan de gick ut..!

Kvällen fortskrider, precis innan stängning fick vi fly dansgolvet för det gick inte längre att stå ut. Vi gick ner på slager-golvet. Vad händer jo, dem följer efter… för i vår naiva lilla värld trodde vi att de inte kunde gå utanför RnB golvet, då skulle de gå upp i rök, á la häx-stil (när de får vatten på sig). Men de var inte häxor och de gick inte upp i rök, FAN!! Så killen kommer fram till mig igen, suck ­- jag var så trött på honom här. ”But Lind I want to now you!” Jaha, jag vill inte känna dig ”But why, can i get your number…?” Nej, varför då? Jag vill ju inte känna dig…! Min hjärna skrek; FATTA det för helvete!! I ren och skär panik vänder jag mig till en annan kille som lullar (obs, han lullar, jag upptäcker det senare) bakom mig. Jag vänder mig om och säger dansa med mig (för fan...). Var var min kompis här? Jo, hon var ockuperad av en annan kille som drev samma approach ungefär.. Den nya killen då, min räddare i nöden, visar sig vara skitpackad/alternativt hög på något för det gick inte att få ur ett vettigt ord ur honom, han sken upp som en sol när han blev ”utvald av mig”… Så han lämnade jag åt sitt öde, tills, förståss, han dök upp bakom mig och la armarna om min midja och slet ner mig på golvet. Jag satt på honom… medan han sprattlade som en skalbagge på golvet.

Dessutom luktade det skitmycket fis hela kvällen…

Ps! Frida kom på ett bra sätt att dissa folk som påpekar att du luktar vitlök:

-         Har du ätigt vitlök?

-         Ja. Vadå?

-         Nej du luktar vitlök, men det gör inget…

Your cue:

-         Har du ätit bajs?

-         Eh,va?